Skagerraks Kapare i fokus på forskarseminarium
I två dagar i slutet av november 2011 samlades nordiska forskare i Fiskebäckskil för att diskutera det så kallade kaparväsendet. Bakgrunden var visionen om att skapa ett upplevelsecenter kring Skagerraks Kapare i Lysekil. Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, menar:
Det nordiska kaperiet är en betydande men bortglömd del av vår historia.
Har det funnits sjörövare i nordiska farvatten?
Absolut! Under flera hundra år vimlade det av pirater och sjörövare kring de svenska, norska och danska kusterna, ett historiskt faktum som idag är nästan helt bortglömt av både allmänheten och forskarsamhället.
Föreläsarna var under konferensen:
- Dick Harrison, professor i historia vid Lunds Universitet
- Joachim Östlund, FD historiker vid Lunds universitet
- Dan H Andersen, författare och historiker, Köpenhamn
- Lars Ericson Wolke, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm
- Ann Rosman, författare Marsstrand
- Lasse Hammar, Bohusläns museum/Västarvet
Men vad är då skillnaden mellan sjöröveri och kaperi?
Kaperi handlade om en verksamhet som innebar att kronan gav sjöfolk rätt att kapa utländska fartyg som statligt sanktionerade pirater och det hade sin blomstringsperiod i början av 1700-talet. Sjöröveri är en kriminell företeelse som bedrivits i hela världen, främst i orostider.
Det var i första hand det så kallade kaparväsendet som stod i centrum under dagarna i Fiskebäckskil och bakgrunden till seminariet var planerna på att skapa ett besöksmål kring kaparväsendet, ett samarbetsprojekt mellan ett antal parter i Bohuslän.
Cia Lantz är projektledare:
Kulturturismens kärna är kunskap. För att kunna visa på ett alternativ till schablonbilden av piraten och utveckla en bred, folkbildande och långsiktig verksamhet behöver vi ta hjälp av forskningen, förklarar hon. Forskarseminariet var en bra start på arbetet med att skapa en kunskapsgrund för den fortsatta processen.
Engagerande, lärorika och viktiga dagar
Intresset var stort när konferensen introducerades och gensvaret från forskarna mycket positivt. Dagarna bjöd på spännande diskussioner, kunskapshöjande föredrag och goda idéer inför det fortsatta arbetet. Genomgående ställde sig de närvarande positiva till utvecklingen av ett kulturturistiskt projekt med fokus på den nordiska kaparhistorien och med djup förankring i forskningen men även i den folkligt berättade traditionen.
För att läsa hela rapporten, klicka här